Under det första halvåret i år har FI publicerat sammanlagt 1 496 varningar för företag och webbplatser utan tillstånd, jämfört med 1 377 varningar samma period rekordåret 2022. Majoriteten av varningarna är resultatet av ett internationellt samarbete med utländska tillsynsmyndigheter världen över, men varningar utfärdas också i takt med att FI får kännedom om att svenska konsumenter har drabbats.

En tydlig trend är att allt fler bedragare kräver att få betalt i kryptotillgångar. Betalningen görs då via en kryptoväxlare till den kryptoplånbok som påstås tillhöra företaget som erbjuder investeringen. I takt med att bankerna har blivit mer ifrågasättande när konsumenter vill växla pengar till kryptotillgångar har bedragarna också börjat undvika de större bankerna. I stället rekommenderar bedragarna någon mindre aktör där det brukar vara enklare att göra överföringen.

– Alla varningsklockor bör ringa om någon vill ha betalt i bitcoin eller annan kryptotillgång. Seriösa företag arbetar inte på det sättet, säger Mikael Sandahl, finansinspektör på FI.

Bedragare ber ofta om att få fjärransluta till konsumentens dator. Det innebär i praktiken att bedragarna får fri tillgång till bankkonton och därmed full insyn i hur mycket tillgångar som finns och var pengar förs över.

– Ingen skulle komma på tanken att ge nycklarna till sitt hem till vem som helst. Samma princip bör gälla för datorer. Låt aldrig en okänd person fjärransluta till din dator, oavsett hur övertygande personen är.

En annan form av bedrägeri som FI har sett mer av den senaste tiden är att bedragare erbjuder köp av välkända amerikanska aktier till ett rabatterat pris. Oftast sker den första kontakten via sms med erbjudanden där konsumenter uppmanas att klicka på en länk för att komma vidare och investera.

– Bedragarna lever på erbjudanden som är för bra för att vara sanna. Tänk efter ett extra varv och gör inte affärer med vem som helst.

Under andra kvartalet varnade FI bland annat för företagsnamn som Tierra500 och Deltascrypto. Gemensamt för dem är att de inte finns och att de erbjudit handel i CFD:er (contracts for difference, en typ av derivat), i aktier eller kryptotillgång. Gemensamt dessa är att blufföretagen har påkostade och många gånger trovärdiga fasader som är svåra att genomskåda, vilket visar på hur långt bedragare är beredda att gå för att övertyga sina offer.