Kriminella grupper utnyttjar den ökade efterfrågan på GLP-1-läkemedel som Ozempic och Mounjaro för att marknadsföra falska produkter online. Med hjälp av generativ AI kopierar bedragare logotyper, färger och visuella stilar från välkända vårdmyndigheter som NHS i Storbritannien, AEMPS i Spanien, ANSM i Frankrike och BfArM i Tyskland för att få annonserna att framstå som officiellt godkända.
Använder generativ AI
Check Point ser hur cyberkriminella aktörer använder generativ AI för att producera kompletta digitala ekosystem: förfalska läkare, rapporter, paketering, före- och efterbilder samt recensioner och rekommendationer. De ofta väldigt dramatiska före- och efterbilderna är alla AI-genererade och anpassade för att kännas lokala och trovärdiga i respektive land.
Imiterar experter
I flera länder har bedragare även skapat AI-genererade videor som imiterar verkliga experter och offentliga personer, något som gör bluffarna svårare att genomskåda. Detta fenomen är något som nu även syns i svenska sociala medier. En av Sveriges mest kända profiler gick nyligen ut och varnade sina följare efter att ha upptäckt falsk reklam för viktminskningsläkemedel som använde hens ansikte utan tillåtelse.
– Vi ser en ny typ av bedrägeri där kriminella inte bara förfalskar produkter utan även hela den medicinska legitimiteten runt dem. När bedragare kapar kända profiler eller vårdsymboler blir det svårt för användare att avgöra vad som är äkta. Det här är en oroande utveckling som riskerar att underminera både konsumentsäkerhet och tilliten till myndigheter, säger Mats Ekdahl, säkerhetsexpert på Check Point Software.
.jpg?w=480&action=fill&sh=c9639 "Uno Lundberg, vd för Heras Sverige.")
Sverige
