2020-11-22

Effektivt när datorer tar myndighetsbeslut men bristande kontroll

Att myndighetsbeslut tas av datorer, så kallat automatiserat beslutsfattande, är vanligt visar en granskning av Riksrevisionen. I de flesta fall leder det till ökad effektivitet och rättssäkerhet, men inte alltid. Fel som uppstår kan få stora konsekvenser för enskilda och minska tilliten till statsförvaltningen.

Statliga myndigheter började automatisera beslutsfattande under 1970-talet och antalet automatiskt fattade beslut är idag mycket stort. Under 2019 fattade 13 statliga myndigheter 121 miljoner automatiserade beslut gentemot privatpersoner och företag, visar Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har granskat effektiviteten och rättssäkerheten i de statliga myndigheternas automatiserade beslutsfattande. Granskningen omfattar beslut om föräldrapenning vid Försäkringskassan, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner vid Skatteverket och körkortstillstånd vid Transportstyrelsen.

Riksrevisionens slutsats är att automatiseringen av dessa beslutsprocesser har lett till minskade kostnader för myndigheterna och kortare väntetider för enskilda. Även rättssäkerheten, i form av ökad likabehandling och förutsebarhet, har förbättrats.

Riksrevisionen konstaterar dock att det finns brister när det gäller att säkerställa att de automatiskt fattade besluten är korrekta.

– Vår bedömning är att myndigheterna har lagt för stort fokus på låga kostnader och för lite på kontroll och uppföljning, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Det innebär att myndigheterna inte har tillräckliga förutsättningar att upptäcka felaktiga beslut, något som kan få stora konsekvenser för privatpersoner och företag och riskerar att minska tilliten till statsförvaltningen.

– Problemen beror inte på att tekniken är ny, dessa myndigheter har haft automatiserat beslutsfattande sedan 1980-talet och har etablerade arbetssätt för att styra sådana beslutsprocesser. Trots det brister arbetet med kontroll och uppföljning, säger Linda Talme, projektledare för granskningen.

De granskade myndigheterna behöver följa upp de automatiserade besluten för att vara säkra på att de är korrekta, samt förbättra arbetet med att hantera ärenden med hög risk för fusk och fel.

Andra viktiga åtgärder är att säkerställa att lika fall behandlas lika samt att dokumentationen av den automatiserade handläggningen är tydlig och läsbar.

Regeringen bör ge Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att skapa bättre förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut, menar Riksrevisionen. Och Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen bör följa upp sina automatiserade beslut för att säkerställa att de är korrekta.

Fakta: Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen

Automatiserat beslutsfattande är när en hel ärendeprocess har automatiserats, så att beslut kan fattas av ett it-system utan att en handläggare tittar på ärendet. Alla beslut som fattas i automatiserade beslutsprocesser är däremot inte alltid automatiska, utan handläggare både hanterar ärenden och fattar beslut i vissa fall. Även om besluten oftast är automatiska, så fattas inga beslut med hjälp av så kallad artificiell intelligens (AI).


Taggar


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng