Riksrevisionen har granskat Säkerhetspolisens arbete med kontraspionage, kontraterror, författningsskydd och säkerhetsskydd. Även regeringens styrning av myndigheten ingår i granskningen.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns effektivitetsbrister inom Säkerhetspolisens verksamhet och i de förutsättningar som regeringens styrning ger.

– Bland de statliga åtagandena har Säkerhetspolisens arbete med att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten en särställning. Det är helt centralt för vårt land att detta arbete fungerar effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Riksrevisionen bedömer vidare att regeringen bör efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper.

Granskningen visar också att Säkerhetspolisen behöver kunna behandla personuppgifter på ett mer långsiktigt sätt än vad som är tillåtet idag – bland annat för att kunna koppla samman olika personer som utgör ett hot mot Sverige. Sådana möjligheter har till exempel Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.

Det är även viktigt att Säkerhetspolisen får använda artificiell intelligens för att bearbeta stora datamängder.

Säkerhetspolisens interna styrning brister i bland annat den öppna informationsinhämtningen och informationsbearbetningen. Ansvar och befogenheter riskerar att bli otydligt.

Riksrevisionen konstaterar också att tillsynen av säkerhetskänsliga verksamheter borde vara mer inriktad mot faktiska åtgärder för att upprätthålla personalsäkerhet, fysisk säkerhet och informationssäkerhet.

– Som det nu är omfattar tillsynen mest förutsättningarna för att uppnå säkerhet såsom säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplan, och inte faktiska säkerhetsskyddsåtgärder, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.