Svenska Kraftnät skriver att antagonistiska hot uppstår då en aktör har både avsikt och förmåga att genomföra skadliga handlingar riktat mot den skyddsvärda verksamheten. Och eftersom en aktörs avsikt kan förändras snabbt är en hotbild kortsiktig och behöver uppdateras löpande.

Det finns både statliga och icke-statliga antagonister. Säpo nämner Ryssland, Kina och Iran som tre stater som intresserar sig för säkerhetskänslig verksamhet i Sverige och de våldsbejakande högerextremistiska, vänsterextremistiska, och islamistiska miljöerna betecknas som de största icke-statliga antagonisterna.

Lösenordsattacker, angrepp via e-post, ransomware och spearphising listas som olika typer av cyberhot. Svenska Kraftnät skriver: ”Det en antagonist vill komma åt via ett cyberangrepp är information om anläggningar, it-system, sårbarheter i elförsörjningen och personer i kritiska funktioner som kan vara mål för informationsinsamling och kartläggning. Även tillgång till it-system som styr driften av anläggningar och system är mål för en antagonist. Viljan kan dels vara att använda sin nya förmåga direkt, dels att kunna bygga en dold närvaro genom ett brohuvud hos motståndaren”.

De statliga aktörerna bedöms ha stora resurser och intentioner att kunna påverka svensk elförsörjning genom cyberangrepp och de icke-statliga aktörerna har också resurser och intention att komma åt information för att främst utöva utpressning mot den utsatta parten, menar Svenska Kraftnät.