Myndigheten för civilt försvar har genomfört en uppföljande mätning för att se vilka långsiktiga effekter broschyren har haft på människors kunskap, attityder och förhållningssätt till hot och beredskap. Resultaten visar att broschyren ett år efter utskicket fortfarande är väl ihågkommen.

De flesta minns

86 procent svarar att de minns vad broschyren handlar om och det är särskilt informationen om hemberedskap och det personliga ansvaret som fastnat hos många.

– Vi vet sedan utskicket 2018 att broschyren lever kvar hos många under lång tid, faktiskt i flera år. Att just budskapen om hemberedskap och eget ansvar har fastnat kan bero på att de är relativt enkla att ta till sig och något vi och andra aktörer ofta återkommer till i andra sammanhang, säger Christina Andersson, riskkommunikatör.

Oförändrad nivå på hemberedskapen

En tredjedel uppger i effektmätningen att broschyren gjort att man stärkt sin hemberedskap på något sätt. De viktigaste drivkrafterna till en bättre hemberedskap är dock viljan att kunna ta hand om sina närmaste om något allvarligt inträffar, och upplevelsen av ett försämrat omvärldsläge. Broschyren hamnar på en tredjeplats som motivationsfaktor för en stärkt hemberedskap.

Samtidigt visar myndighetens interna utvärdering, som gjordes i maj 2025, ett halvår efter utskicket, att broschyren visserligen fått vissa att stärka sin hemberedskap på något sätt, men inte tillräckligt för att påverka beredskapen på befolkningsnivå. Andelen som uppger att de kan klara sig minst en vecka utan stöd från samhället, 31 procent, är i princip oförändrad jämfört med innan broschyren skickades ut, visar utvärderingen.

Minskad kunskap om totalförsvaret

Den ökade kunskapen om totalförsvaret som noterades i den första effektmätningen, strax efter utskicket, har minskat. Färre svarar i den senaste effektmätningen rätt på frågor om vad höjd beredskap och civilplikt innebär jämfört med i januari 2025. Samma resultat avspeglas i myndighetens interna utvärdering i maj 2025. Knappt fyra av tio vet hur Sveriges beredskap för kris och krig ser ut.

Ökad vilja att engagera sig

Samtidigt visar effektmätningen att osäkerhet i sakfrågor inte nödvändigtvis innebär bristande engagemang. Tvärtom uppger fler att de vill bidra till samhällets beredskap. I den senaste effektmätningen instämmer 53 procent helt eller delvis i att de vill engagera sig för att bidra till landets beredskap, exempelvis genom att gå en kurs i första hjälpen. Det är en ökning med tre procentenheter sedan den första effektmätningen. Även utvärderingen från våren 2025 visar en ökande vilja till engagemang för den egna beredskapen.