2015-04-29

Bildhantering och kameralagen i fokus på Trygghetskamerans dag

Närmare 200 personer kom till Clarion Hotel Stockholm och Trygghetskamerans dag under tisdagen för att lyssna på ett antal experter tala om säkerhetskameror och kameralagen. Dagen avslutades med en politikerdebatt.
– Det bästa var att de nya medlemmarna i justitieutskottet fick en känsla för säkerhetsbranschen, vad vi vill och vart vi är på väg, sa SNOS ordförande Åke Andersson.
Efter att han och moderatorn Malou von Sivers hälsat välkommen var Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson först ut av talarna. Han betonade att hanteringen av bildmaterialet är mycket viktigare än själva säkerhetskamerorna, samtidigt tror han att kameror kommer att få allt mer genomslag i framtiden.

– Det publika samtalet om säkerhetskameror är viktigt eftersom jag vet att vi kameravänner kommer att få som vi vill även om det kommer att ta lite tid. När hotbilderna blir tillräckligt starka så kommer kamerasidan att rycka fram.

En annan faktor som han nämnde är att domstolarna efterfrågar mer teknisk bevisning än tidigare – och då blir bilder viktiga. Ytterligare en faktor är den starka samhällsopinionen för säkerhetskameror.

– Min allmänna erfarenhet är att den folkliga uppfattningen i en demokrati förr eller senare slår igenom.

Björn Eriksson försvarade även Datainspektionen, som har fått mycket kritik av branschen. Av cirka hundra överprövningar har Datainspektionen bara förlorat en.

– Då drar jag den intellektuella slutsatsen att det kanske inte är fel på Datainspektionen, det har rimligen att göra med lagstiftningen.

Publicering av bilder
Säkerhetsexperten Dick Malmlund gick hårt åt kameralagen och ifrågasätta varför lagen säger att man ska prova andra lösningar innan man sätter upp kameror.

– Varför ska man göra allt annat först om nu kameror är den mest effektiva och billigaste åtgärden, frågade han sig.

Dick Malmlund startade sajten Sweden's Most Wanted för 1,5 år sedan och där publiceras namn och bild på efterlysta personer. För att hamna på listan krävs att personen dömts eller är misstänkt för ett brott som ger minst två års fängelse och att han eller hon är internationellt efterlyst.

– Vi har publicerat 98 stycken, 54 av dem har gripits. Att publicera bilder så fler får möjlighet att se dem leder självklart till att tiden i frihet förkortas för de här personerna.
Avslutningsvis argumenterade han för att säkerhetskameror både förebygger och hjälper till att klara upp brott.

– Men kameror löser inga brott, det gör bilderna. Därför ska vi öka spridningen av bilderna så brottsuppklarningen också ökar.

Bensinsmitningar
En talare som rev ner stora applåder var Robert Dimmlich, vd för Svensk Bensinhandel. Han visade filmade exempel på hur kallblodiga bensinsmitare inte tycktes tveka att köra på personal bara för att komma undan. Bensinsmitningarna är ett arbetsmiljöproblem eftersom det ofta uppstår hotfulla situationer i samband med dem. Robert Dimmlich var tydlig med att det också är ett stort problem att polisen inte tycks ta polisanmälningarna på allvar. 95 procent läggs ned utan utredning trots att det finns videomaterial på gärningsmän och registreringsskyltar.

– Jag kan inte låta bli att fråga mig vad polisens har för uppgift. är det inte att utreda brotten?

Internationella exempel
Axis grundare Martin Gren gav en internationell inblick i säkerhetskamerornas brottsbekämpande effekt i så kallade safe cities, bland annat i Australien, USA och Argentina. Förutom att brottsligheten sjunkit har även andra positiva effekter kunnat skönjas, bland annat mer levande stadskärnor och ökade skatteintäkter.

– Det som är viktigast med "city surveillance" är att skapa en säkrare stad precis som vi med ökad säkerhet i tunnelbanan vill få fler att åka tåg.

Martin Gren menar att det är stor skillnad på städer i Sverige och i till exempel USA, men att det finns områden i svenska städer som är väldigt brottsutsatta.

– Där jag tror att trygghetskameror skulle kunna skapa en betydligt bättre känsla och leda till en massa positiva saker.

Motpol till kameraförespråkarna
Malin Ricknäs och Agneta Runmarker från Datainspektionen berättade hur myndigheten arbetar och de menar att många är dåliga på att motivera varför de bör få tillstånd till kameraövervakning och att de därför avslås.

– Vi har rätt till en privat sfär men den måste alltid vägas mot samhällets behov. Den kan inskränkas, men det kräver goda skäl. Detta är viktigt att ha det med sig innan man börjar ropa på mer kameror, sa Agneta Runmarker.

De båda lyfte också fram användandet av integritetsvänlig teknik och vikten av att anpassa tekniken efter de behov som finns.

Forskare och polis
Säkerhetsforskarna Benjamin Weaver och Markus Lahtinen från Lunds universitet diskuterade hur forskningen om säkerhetskameror ser ut. De menar att det finns många luckor i forskningen – bland annat är den väldigt statistikbaserad och fokuserar på Storbritannien som inte är särskilt representativt.

– Alla de nyttor som finns är väldigt svåra att mäta, det är väldigt svårt att säga hur mycket en suddig bild har inneburit för att ett visst fall ska klaras upp, sa Benjamin Weaver.

Sist ut av talarna var Jonas Samuelsson som är bildanalytiker på polisen. Han diskuterade hur polisen använder säkerhetskameror vid bland annat Stureplan och Medborgarplatsen.

Lång debatt
Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna hade alla varsin representant från justitieutskottet på plats för att debattera. Med i debatten var även Anders Hall, chef för utvecklingsavdelningen på Polismyndigheten och Dick Malmlund.

Nuvarande justitieministern Morgan Johansson har tidigare kritiserat allianspartierna för att kameralagen var för mjäkig och att det behövs mer kameraövervakning på brottsutsatta platser. Men socialdemokraten Helene Petersson (S) var inte lika kritisk under debatten.

– Vi står helt klart bakom lagen, Men det är viktigt att man håller balansen mellan personlig integritet och brottsförebyggande arbete och möjlighet att klara upp brott. Det finns en del att göra men lagen är bra, sa hon.

överlag var inte debatten lika het som i fjol när det var valår. Det var främst Dick Malmlund som kom med några skarpa uttalanden. Han kritiserade varför anställda på arbetsplatser ska ha någon slags "diplomatisk immunitet" mot kontrollåtgärder.

– Det finns inget svårare än att fria de som är oskyldiga på en arbetsplats och gripa rätt person, och då behöver vi kameror. Om det försvinner en halv miljon på en arbetsplats, varför ska vi inte få använda det enda som är vår möjlighet, sa han.

Dick Malmlund fick medhåll av moderaten Krister Hammarbergh men fick mothugg av miljöpartisten Annika Hirvonen som menade att det blir ett otrevligt samhällsklimat om folk ska gå runt och misstänka varandra tills de har bevisats oskyldiga.

– Jag tror man verkligen måste fundera igenom ordentligt när det är motiverat med kameraövervakning på arbetsplatser. Det är en sak om man förskingrar en halv miljon men en annan om man surfar på Facebook när man inte borde, sa hon.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan