2018-03-28

Årets trygghetsambassadör intervjuas om gängkriminalitet

Uppsalapolisens lokalområdeschef Jale Poljarevius mottog utmärkelsen ”Årets Trygghetsambassadör 2018" för sitt engagemang och framgångrika arbete mot gängkriminalitet.

I onsdags mottog Uppsalapolisens lokalområdeschef Jale Poljarevius utmärkelsen ”Årets Trygghetsambassadör 2018” i samband med konferensen #Trygghetnu i Stockholm

Priset fick han för sitt engagemang och sin framgångsrika kamp mot gängkriminalitet.

Journalisten Henrik Söderlund har träffat Jale Poljarevius för en intervju.


I sitt nyårstal hyllade statsminister Stefan Löfven Jale Poljarevius för sina insatser mot gängkriminalitet. Och nu har han blivit utnämnd till Årets trygghetsambassadör av webbplatsen Securityuser.com och tankesmedjan SNOS.

För Jale Poljarevius är ”ambassadörsskapet” inte bara en personlig triumf.

– Jag känner mig mycket hedrad av att få motta en utmärkelse av den här digniteten, med tanke på vilka som tidigare har fått priset. Men framför allt ser jag utmärkelsen som en kvittens på det jobb som jag och mina kolleger på Uppsalapolisen samt alla andra inblandade lagt ner för att bekämpa gängkriminaliteten i kommunen, säger han.

40 gäng bortdrivna
Jale Poljarevius har uppmärksammats i media den senaste tiden för sitt framgångsrika arbete mot kriminella gäng. SIG (Särskilda gänginsatsen) påbörjades i september 2016 och Uppsalapolisen identifierade 20 gäng bestående av 300-400 individer och uppförde en topp 40-lista över de värsta. Därefter har fyra av gängen försvunnit från Uppsala, mer än 150 gängmedlemmar har gripits och vapen, narkotika och ett par hundra bilar har beslagtagits från de kriminella.

Om det offensiva tillvägagångssättet med att bekämpa gängkriminalitet säger han:

– Jag kan aldrig slå ut ett gäng i taget utan måste arbeta som Sovjet gjorde under andra världskriget, med det man kallar sovjetiska djupanfall och gå till brett angrepp mot alla hela tiden, säger han.

Från defensiv till offensiv
Tidigare hade polisen haft ett defensivt angreppssätt när de åkt ut till Gottsunda, som är ett särskilt utsatt område i Uppsala kommun. Anledningen var att polisen ansågs vara för få. Jale Poljarevius beslutade i stället att polisen skulle bli offensiv gentemot gängen och öka samverkan. Fördelen med ett litet polisområde som Uppsala (250 poliser) är att det är mindre byråkrati, till exempel förfogar Jale Poljarevius direkt över två insatsgrupper med 16 insatspoliser.

– Traditionellt jobbar polisen med order kommer uppifrån. Här jobbar vi tvärtom, jag frågade insatsgrupperna, hund- poliserna, områdespoliser, yttre befäl och de andra om de ville jobba med gäng. De sa ja och de ville inte åka in i Gottsunda och vara defensiva utan offensiva. Beslutsriktningen ska gå i en cirkel, alla ska samarbeta med varandra, säger han.

Jobbar tillsammans
En mycket viktig faktor i arbetet mot gängen är att samverkan och utbyte av information med andra myndigheter har ökat, till exempel Skattemyndigheten, Kronofogden, Försäkringskassan, Tullverket, och inte minst kommunen som Jale Poljarevius beskriver som den tyngsta spelaren med bostadsbolag, parkeringsbolag, socialtjänsten, räddningstjänsten och kommunala ordningsvakter.

– Det gäller att få med så många som möjligt i samma riktning, att få hjulen att börja snurra och att alla jobbar åt samma håll. Alla måste vara väl förberedda och där har vi inarbetade kontakter, det tar tid innan samverkan mellan myndigheter börjar fungera bra. Men det blir mycket svårare att stoppa alla oss tillsammans än att bara stoppa polisen, säger han.

Koordinerade insatser
Två gånger varje vår och höst görs koordinerade bostadsinsatser mot områden där gäng- medlemmar verkar. Med glimten i ögat kallar Jale Poljarevius dem för ”hellfire”.

– Bostadsbolagen ombeds öppna upp alla vindsutrymmen och källare, vi släpper in specialhundar som börjar nosa. Det kan ofta bli små beslag: 10 gram cannabis och ett vapen. Om personen som lagt vapnet där ska leverera det till någon annan kommer denne bli vansinnig och då skapas en konflikt och när de konfronterar varandra är vi där. Vi sätter små käppar i hjulet helt enkelt.

Efter ett halvår visade kommunens egna undersökningar att tryggheten i Uppsala ökat. En starkt bidragande orsak till det var att centrala Uppsala – där det bland annat pågick narkotikahandel öppet – blev LOV3-område där fyra ord- ningsvakter patrullerar och samverkar med polisen.

– Vi har jättebra samarbete med kommunen och att säga nej till fyra ordningsvakter hade varit tjänstefel, säger Jale Poljarevius.

Gängmedlemmar ges tre alternativ 
En annan bidragande orsak var att tydligt rikta in polisarbetet mot gängmedlemmar och arbeta med korttidsspaning och snabba tillslag.

– Vi kan höja trygghetsnivån genom att frihetsberöva, beslagta saker, kontrollera och hela tiden jobba mot gängmedlemmar och deras logistiska kapacitet, det vill säga deras vapen, pengar, lägenheter, fordon och släktingar och fruar som begår andra typer av brott. Vissa av de här gängmedlemmarna är svåra att komma åt, men då kapar vi allting vid sidan av. Det blir mindre och mindre näring och till slut kom- mer stammen att torka och då sågar vi ner den, säger Jale Poljarevius.

Han är noga med att påpeka att det är ett fåtal individer i till exempel Gottsunda som utmärker sig negativt.

– De övriga ska vi jobba för på ett positivt sätt. Vi ska vinna deras ”hearts and minds”. Men vi ska röra oss obehindrat och arbeta som en gerilla där inne. Vi ska erbjuda gängmedlemmarna att kliva av, anställningsmöjligheter och utbildningsmöjligheter men vill de inte det och begår brott, då slår vi ut dem och det är inget hot, det är ett löfte. Det tredje alternativet för dem är ond bråd död, antingen genom missbruk eller att de skjuter ihjäl varandra. Det låter hårt, men så är det.

Markerar när poliser hotas
Polisen har också satt hårt mot hårt när det gäller hot mot poli- ser. De händer att poliser blir igenkända och konfronterade av gängmedlemmar utanför arbetstid, till exempel om de är och handlar i Gottsunda.

– Vi har det vi kallar för konsekvenssamtal när man beter sig på det sättet. Får vi bara reda på vilka de är så söker vi upp dem och säger ”hej, vi kommer från polisen, du betedde dig väldigt dåligt mot en kollega förra veckan. Varför gjorde du det? Var det nödvändigt? Han gör sitt jobb, du måste skilja på när han har uniform och när han är privat”, avslutar Jale Poljarevius.

Text & Foto: Henrik Söderlund, AR Media International



Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng