2018-06-06

Allvarliga brister i polisens arbete med hatbrott på nätet

Polisarbetet mot hatbrott på nätet har allvarliga brister, enligt en studie av polisforskaren Stefan Holgersson vid Linköpings universitet.

– Det finns starka skäl till att agera mot brottsligt näthat eftersom dessa brott begränsar det demokratiska samtalet och riskerar att öka polariseringen i samhället. Brotten ökar dessutom otryggheten dramatiskt hos de grupper som är särskilt utsatta och kan i förlängningen förstärka en radikaliseringsprocess hos enskilda individer. Polismyndigheten har en viktig roll i detta sammanhang, säger Stefan Holgersson.

Han har gjort en analys av polisens utredningar som rör cirka 800 anmälda hatbrott på nätet. Stefan Holgersson har också bland annat analyserat polismyndighetens sätt att kommunicera kring demokrati- och hatbrott. Rapporten visar på flera brister i polisarbetet:

• Problem med grundläggande rutiner. Olika förfaringssätt gör att ärenden inte registreras, att handlingar försvinner eller att information faller bort. I region Väst försvann 22 procent av de inskickade anmälningarna och i region Syd 17 procent.

• Brister i den juridiska och utredningsmässiga kunskapen kring hatbrott som begås på nätet. Det kan till exempel vara att en anmälan får en felaktig brottsrubricering eller att ärenden läggs ned på oklara grunder. 18 procent av de 800 anmälningarna har gått till åtal. Enligt rapporten borde siffran ha varit betydligt högre.

• Stora skillnader mellan regionerna i förmågan att utreda hatbrott på nätet. Region Nord utmärker sig positivt. När det till exempel gäller andelen registrerade anmälningar som leder till åtal ligger region Nord i topp följt av region Öst. Region Syd, Stockholm och Mitt ligger i botten.

• Resursbrist pekas ut som en förklaring till att inte tillräckligt många hatbrott utreds. Men rapporten visar att polisen lägger resurser på fel saker, som att till exempel bygga ut kommunikationsverksamheten för att stärka polisens varumärke och måla upp en förskönande bild av verksamheten.

I rapporten presenteras ett antal konkreta förslag som snabbt skulle kunna göra att polisens arbete mot hatbrott på nätet förbättrades.

– Det finns poliser och åklagare som har ett stort engagemang och god förmåga att hantera den här typen av ärenden. Deras arbetssätt skulle enkelt kunna spridas till andra regioner, säger Stefan Holgersson.

Rapporten lyfter också fram ett antal strukturella förändringsbehov inom polismyndigheten.

– De har inte bara betydelse för förmågan att agera mot hatbrott på nätet, utan påverkar även många andra verksamheter inom polisen. Studien visar att det är en stor skillnad mellan hur polisens verksamhet presenteras och hur den fungerar i praktiken, säger Stefan Holgersson.

Rapporten har skrivits inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, Carer. Carer är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum och ett samarbete mellan Linköpings universitet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan