– Vi ser redan hur automatiserad bottrafik och AI-genererat innehåll används för att förstärka vissa frågor och dölja andra. Det kan få både medier och kampanjer att tro att väljarna bryr sig om något som egentligen bara är en illusion, säger Joshua Goldfarb, säkerhetsexpert på F5.

AI förändrar spelplanen för demokratin

Förr var cyberattacker något som främst handlade om intrång i system. I dag är det lika mycket en fråga om hur artificiell intelligens kan forma det offentliga samtalet. När AI-verktyg snabbt kan skapa trovärdiga inlägg, falska profiler och realistiska videor, blir gränsen mellan äkta och manipulerat allt svårare att dra, menar Joshua Goldfarb.

Han anser att den stora faran ligger i hur AI-baserad automatisering kan påverka den demokratiska processen utan att någon märker det.

– Om en kampanjsajt eller ett nyhetsflöde får stor mängd bot-trafik kring ett specifikt ämne, kan det snedvrida statistiken och ge intrycket av att ett budskap har stöd som det inte har. Det förändrar vilka frågor som uppfattas som viktiga – och i förlängningen även politiska prioriteringar, säger han.

Sverige rustat – men förtroendet står på spel

Sverige har en robust valinfrastruktur och ett starkt skydd mot direkt manipulation av valsystemen. Men även om röstningen i sig är säker, är informationsflödet runt valet betydligt mer sårbart, menar Joshua Goldfarb.

– Den största risken är inte att någon manipulerar röster – utan att väljarna börjar tvivla på systemet. Om människor tror att valresultatet är påverkat, även om det inte är det, då har demokratin redan tagit skada, säger han.

Han pekar också på att AI används av både statliga och icke-statliga aktörer för att påverka opinioner långt innan valdagen. Det handlar om att gradvis flytta samtalet, vinkla vad som verkar vara populärt och skapa misstro mot etablerade källor.

Behovet av nya motstrategier

Enligt F5 kräver det nya hotlandskapet en annan sorts beredskap där teknik, kommunikation och politik samverkar.

– Vi behöver tänka bredare kring valpåverkan. Det handlar inte bara om att skydda system, utan om att förstå hur AI kan påverka informationsmiljön. Det kräver bättre analys av trafikmönster, källkritik även för data – och att myndigheter, partier och medier samarbetar på ett nytt sätt, säger Joshua Goldfarb.

För Sverige innebär valet 2026 därför ett test – inte bara av väljarna, utan av demokratins motståndskraft i en tid där verkligheten kan manipuleras i realtid, menar han.