Runtom i världen har det under det senaste året diskuterats om pandemin har utnyttjats för att öka övervakningen av samhällen.

– Det finns just nu ingen stark röst till skydd för den personliga integriteten, säger Fredrik Bergman, chef på Centrum för rättvisa, till DN.

Han hänvisar bland annat till debatten om FRA 2008 då det ställdes krav på att begränsa övervakningen.

– Men i dag befinner vi oss i en annan säkerhetspolitisk situation: terrorismen ses som att den har kommit närmare Sverige, detsamma gäller organiserad brottslighet, så strömningarna gynnar de som vill ha mer övervakning och kontroll, säger Fredrik Bergman.

Christel Backman är sociolog och forskare inom övervakningsstudier vid Göteborgs universitet och menar att ökad övervakning lätt normaliseras.

– När den nya praktiken väl är på plats så börjar fler och fler tänka att det kanske inte är så farligt. Och då sker en funktionsförskjutning – att man börjar diskutera vilka andra områden praktiken kan användas på. På engelskan talar man ofta om det som en slippery slope, ett sluttande plan, säger hon till DN.