2015-11-10

"Vad händer om inte larmet når fram från en samhällskritisk funktion?"

Digitaliseringen av telenätet och de problem som det kan medföra för larmkommunikation och annan kritisk kommunikation, har länge varit känt, men talats tyst om. En som tidigt slog larm om situationen var Peter Sääv, numera Country Manager för AddSecure. Han ser fortfarande stora problem.
– Här måste säkerhetsmarknaden vakna till. Kunderna ska ha en lösning som de kan lita på och den är IP-baserad, säger han.
Redan i slutet av 2008 uppmärksammade Peter Sääv de stora förändringarna som har gjorts i telenäten.

– Man trodde exempelvis att larmöverföringen skulle fungera i GSM-näten, vilket det gjorde inledningsvis. I takt med att operatörerna gjorde förändringar, framförallt på grund av antalet ökande smartphone-användare, medförde förändringen ett högre belastat nät än tidigare. Detta resulterade i att operatörerna införde begränsningar i utrymmet för analog kommunikation. Larmöverföringen slutade att fungera för flertalet användare, utan deras vetskap, som har anslutningar via GSM-näten.

Analogt har blivit digitalt
Peter Sääv menar att problematiken gäller all analog larmöverföring, både via fasta telelinjer och via GSM näten, dels för att kopplingsstationer försvinner på grund av att det är dyrt att underhålla och reparera, men också för att larmsignalen måste ta olika vägar, beroende på att det analoga nätet har blivit "digitalt"

– Utvecklingen har fortsatt och de analoga näten lever på lånad tid. Användningen av det analoga nätet minskar snabbt och därför bör säkerhetsföretagen upphöra att leverera analog utrustning för larmkommunikation, säger Peter Sääv.

Så säkras larmet
Peter Sääv menar att en IP-baserad larmkommunikation med kontinuerlig funktionsövervakning borde vara en självklarhet 2015.

– Att använda analog larmkommunikation är som att använda fax istället för mejl. Det är en föråldrad teknik och invaggar användaren i falsk trygghet.

Kan man då vara säker på att IP-larmkommunikationen fungerar?

– Om man överför larm via en övervakad förbindelse, antingen IP via mobilnäten eller via fast kommunikation och kombinerar det med en alternativ förbindelse, då är man rätt säker, vill jag påstå. Framförallt får man besked om när eventuellt förbindelsen inte fungerar och kan agera därefter. För larminnehavaren är detta problem vanligen okänt. När anläggningen provas vid en årlig besiktning kan larmöverföringen vara fungerande, men hur den är vid övriga tidpunkter är en helt annan sak.

– Det kan finnas kunder som tror de har haft larmkommunikation under flera år, utan att egentligen haft någon, säger Peter Sääv.

Branschen måste ta ansvar
Peter Sääv är noga med att poängtera att den här larmproblematiken är ett omfattande trygghetsproblem, framför allt för att många som använder larm kan invaggas i en falsk trygghetskänsla, i tron att det alltid fungerar.

– Larmsändaren kan se ut att fungera på rätt sätt, men trycker man exempelvis på överfallslarmet kommer det inte fram. Vad händer om inte larmet når fram från en samhällskritisk funktion, exempelvis om vår vattenförsörjning hotas? Ska vi verkligen förlita oss på slumpen och hoppas att larmet går fram? frågar han sig och tar därefter upp ansvarsfrågan.

– Teleoperatörerna ansvarar bara för att kommunikation som används såsom de är avsedda för fungerar, inget annat. De har inget intresse att massmedialt meddela att larmöverföringen inte fungerar på grund av förändringar i näten. Se bara vad som hänt med alla trygghetstelefoner som våra gamla har för sin säkerhet. Därför måste vi i branschen tydligare informera våra kunder om behovet att säkra upp kommunikationen.

– Allra bäst vore att Säkerhetsbranschen fortsätter att tydligt uppmana medlemsföretagen, men detta gäller betydligt fler aktörer än endast säkerhetsföretagen, att upphöra att leverera analog larmkommunikation och att istället aktivt kontakta sina kunder för att ersätta gammal larmteknik med ny modern och betydligt säkrare IP-baserad teknik.

Seminarie på Sectech
Den 11 november klockan 13.00 till 14.20 arrangeras en paneldiskussion på Sectech, där problemet med osäker larmöverföring adresseras under rubriceringen "Osäkerhet i telenätet - kan vi lita på att det larmar om något händer?". Panelen består av Torbjörn Ferndahl, vd för Säkerhetsbranschen, Niklas Sundler, vid Telia Healthcare, och Håkan Brood från MSB. Konferensen som äger rum på Scandic Talk Hotel/Stockholmsmässan i älvsjö.

För deltagaranmälan till panediskussionen, se www.sectech.se

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan