2016-05-16

"Mot självmordsbombare har kameror ingen avskräckande effekt"

Hans Brun, terrorismforskare vid King ́s College, gästade SNOS-möte.

Hans Brun, terrorismforskare vid King ́s College, gästade SNOS-möte. Foto: Ar Media

Hans Brun, forskare vid Department of War Studies, King ́s College, gästade tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) för att berätta om sin syn på terrorism och annan brottslighet.
På SNOS-mötet fick Hans Brun frågan om hur han ser på kameraövervakning kontra intergritetsskydd.

– Jag kan förespråka att integritetsskydd kan stå tillbaka om kameraövervakningen på allmänna platser används i ett tydligt definierat syfte. Det får däremot inte användas för att tråla och samla information på måfå, svarade han.

Däremot tror han inte att kamerorna kan vara särskilt effektiva som preventivt skydd mot angrepp från Jihad-terrorister.

– Mot självmordsbombare har kameror ingen avskräckande effekt. Däremot kan kamerorna vara till nytta när man ska utreda terrordåd, det finns ju flera exempel på det. Exempelvis tunnelbanebombningarna i London, då man lyckades identifiera de inblandade och kartlägga deras förehavanden.

IRA-bombdåd hade kunnat undvikas
Hans Brun, som är specialist på kontraterrorism, medgav dock att kamerorna kan fungera preventivt mot terroristdåd. Under 70-, 80 och 90-talet använde IRA bombattentat som ett medel i kampen mot den brittiska regeringen och insåg tidigt att effekten blev betydligt starkare om de sprängdes i London än i Belfast.

– Nordirland är mitt laboratorium och jag har genom åren haft mycket kontakter med människor som arbetade för IRA, men också med poliser som bekämpade organisationen. Jag har pratat med forna IRA-män som nu säger att det skulle vara närmast omöjligt att framgångsrikt genomföra bombdåd idag på grund av den omfattande kameraövervakningen av offentliga platser i London, eftersom IRA tog vara på sin personal och i största möjliga undvek att utsätta dem för onödiga risker.

Svårt att skydda sig mot jihadister
Hans Brun betonade också en skillnad mellan dagens och gårdagens terrorism i Europa.

– Den terrorism vi hade i Europa tidigare skiljer sig mycket från den som jihadister och även modern högerextremism står för idag, då deras attentat syftar till kvantitativ död och förödelse och riktar sig inte mot särskilt utpekade mål av stort symbolvärde, så som tidigare. De kan slå till var som helst där det finns mycket folk. De jihadistiska dåden utförs dessutom av människor som är beredda att offra sitt liv. Det gör att det är svårt att bekämpa.

Högerextremister farligast i Sverige
Terrorismforskaren var dock noga att påpeka att terroristfrågan inte enbart ska associeras med fundamentalistiska islamister.

– Högerextremister, vänsterextremister och djurrättsaktivister utgör också hot, även om de sinsemellan attackerar olika typer av mål.

– I Sverige är det högerextremistisk terrorism som stått för flest aktioner med dödlig utgång, exempelvis mordet på den fackligt aktive syndikalisten Björn Söderberg. Jihadismen har bara ett dödsfall i Sverige, och det är självmordsbombaren som misslyckades med sitt terrorattentat på Drottninggatan.

– Däremot kan vi inte bortse från att de olika jihadistiska fraktionerna utgör det största hotet mot Sverige just nu.

Extremvänstern utgör också ett hot mot Sverige, men inte på samma sätt, enligt Hans Brun.

– Vänsterextremisterna står för mycket våld och brott, men det har inte varit aktioner med dödlig utgång hittills, om man undantar ockupationen av västtyska ambassaden i Stockholm 1975.

– I modern tid har vänsterextremistiska aktioner främst handlat om misshandel och skadegörelse, vilket i och för sig också är
allvarligt.

Beröm till Ygeman
Enligt Hans Brun har vi en effektiv säkerhetspolis, givet de resurser som satsas och svensk politiskt och juridisk tradition. Han tycker att inrikesminister Anders Ygeman har visat starkt ledarskap och lagt bra lagförslag för att reducera riskerna för terrordåd i Sverige.

– Men det räcker inte, samarbetet mellan myndigheter i Sverige och mellan polismyndigheterna inom EU måste förbättras, sa han
på SNOS-mötet.

Situationell brottsprevention vinner mark
Hans Brun påtalade slutligen också att vi står inför vissa förändringar när det gäller synen på generell brottsprevention i Sverige. Inte minst när det gäller vardagsbrottslighet.

– I Sverige har social brottsprevention dominerat under flera decennier, men nu ansluter sig allt fler kriminologer till en situationellt baserad approach, som bland annat bygger på rutinaktivitetsteorin. Finns det exempelvis något stöldbegärligt, i ett
område brist på närvaro av polis eller väktare och en motiverad gärningsman så kommer brott att ske, sa han.

Hans Brun menar därför att Sverige bör lägga mer resurser på situationell brottsprevention, som metoden, baserad på rutinaktivitetsteorin, kallas.

– Den sociala approachen är viktig men jag tror att det är bra om den kombineras med metoder som baseras på situationella arbetsmetoder.

Denna artikel har tidigare publicerats i tidningen Detektor Scandinavia.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan