2015-07-05

"Framför allt brinner jag för att polis och rättsväsen ska bli mer effektiva"

SecurityUser har intervjuat Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen.

SecurityUser har intervjuat Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen.

SecurityUser.com har intervjuat Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson.
Björn Eriksson närmar sig 70 år och är nybliven RF-ordförande. Det hindrar honom inte från att fortsätta sitt engagemang som ordförande för Säkerhetsbranschen.

– Det finns så många så intressanta och samhällsviktiga frågor att driva. Framför allt brinner jag för att polis och rättsväsen ska bli mer effektiva. Säkerhetsföretagen sitter på resurser som väsentligen kan bidra till det, säger den före detta rikspolischefen Björn Eriksson till SecurityUser.com.

Björn Eriksson har en lång meritlista när det gäller tunga förtroendeposter Han har exempelvis varit rikspolischef. Steget från att vara den högste ansvarige för den skattefinansierade polisen till att leda de kommersiellt drivna säkerhetsföretagens branschorganisation är inte särskilt långt, om man heter Björn Eriksson.

– Nej, jag har samma inställning nu som då, nämligen att alla tjänar på en stark och effektiv polis. Och jag tror att säkerhetsföretagens kompetens och teknik samt bemanningsresurser är viktiga resurser för att just bidra till det, säger han.

Polisen ska utreda brott
En av de stora frågorna som Säkerhetsbranschen driver är att polisen ska tillåtas prioritera brottsutredningar och klara upp brott. För att detta ska kunna ske måste polisen avlastas från enklare icke-polisiära arbetsuppgifter, enligt Björn Eriksson.

– Ja, det skulle tjäna allas intressen om väktare utförde transporter till och från häkten, hjälpte till vid nykterhetskontroller, täppte till nedlagda gruvhål, utförde avspärrningar av brottsplatser eller tog hand om bortsprungna husdjur för att nämna några aktuella arbetsuppgifter som sysselsätter poliser idag, säger han.

– Om polisen i högre grad ägnar sig åt att utreda och klara upp brott så är det en stor vinst för samhället. Väktare kan dessutom klara de enklare uppgifterna för en betydligt lägre kostnad än av vad en polis kostar per timme. Väktaralternativet är därmed ett sundare sätt att hantera våra skattepengar på, fortsätter Björn Eriksson.

Dålig kameraövervakningslag
En annan fråga som engagerat Björn Eriksson är hur den nya kameraövervakningslagen (KöL) fungerar och tillämpas.

– Lagen syftar till att skydda människors personliga integritet, men hur många känner sig egentligen kränkta av fasta säkerhetskameror på allmänna platser? Människor är betydligt mer oroade över av att polisen inte kan lösa brott än att passera säkerhetskameror på en gata eller ett torg, säger han.

– Flera undersökningar har gjorts kring människors syn på säkerhetskameror på allmänna platser och där påvisas att det som får en ökad trygghetskänsla än långt fler än de som känner olust av kamerorna. Framför allt yngre kvinnor uppger att de upplever en ökad trygghetskänsla i offentliga miljöer där det finns kameror.

– Så vems integritet är det vi ska skydda? undrar Björn Eriksson retoriskt.

Brottsbekämpningen hämmas
Att det blivit vanligare med säkerhetskameror på allmänna plaster på senare år är inte tillräckligt för Björn Eriksson, eftersom tekniken inte används optimalt.

– Man får ju oftast inte spela in kameraupptagningar kontinuerligt, utan bara när en oönskad händelse sker. Det innebär att polisen ofta går miste om viktigt bildmaterial som kan vara direkt avgörande för en brottsutredning. Med den uppdaterade Kameraövervakningslagen, som började gälla 2013, har Datainspektionen (DI) fått ett centralt tillsynsansvar för all kameraövervakning. DI har dessutom övertagit justitiekanslerns rätt att överklaga länsstyrelsernas beslut i frågor om tillstånd och kameraövervakning.

– Vid nästan alla överklaganden av länsstyrelsens beviljade kameratillstånd har Datainspektionen fått rätt i domstol. Jag drar därför slutsatsen att DI gör ett bra jobb och att det snarare är fel lagen i sig. Den är otydlig och alldeles för restriktiv och därför måste den ses över så att vi får en tydligare och en bättre lag som tillvaratar det trygghetsbehov som de allra flesta har.

Bilden är integritetshotet – inte kamerorna!
Björn Eriksson menar att samhället bör se kamerorna som ett väsentligt verktyg för att bekämpa brott.

– Jag ser kamerorna som ett medel för att förebygga brott och att öka människors trygghetskänsla, men det är framför allt som producenter av bildbevis för effektiv brottsuppklarning som kamerorna har sin roll, säger han.

– Som rikspolischef har jag själv fått erfara hur säkerhetskameror underlättar polisarbetet. Det är egentligen obegripligt att vi ska behöva acceptera en nyskriven lag med regler och villkor som hindrar samhället från effektivt användande av brottsbekämpande bildteknik. På vems sida står samhället, brottslingens eller brottsoffrets?

– Lagen bör fokusera på att reglera hur vi hanterar det inspelade materialet, inte så mycket på själva kamerorna. Då får vi en bättre kameraövervakningslag, både för integritetsskydd och brottsbekämpning.

Slåss för kontanterna
På senare tid har Björn Eriksson också engagerat sig för kontanternas fortsatta existens. I höstas släppte han en vitbok med titeln "Korten på bordet – därför vill bankerna avskaffa kontanterna".

– Utvecklingen mot kontantfritt är ett demokratibrott. Vem har bestämt att vi inte ska ha kontanter? På vilket politiskt beslut vilar det? Vem tjänar på det?

I vitboken driver han sin tes om att bankerna vill få bort kontanterna för att öka sin lönsamhet.

– Kontanterna kan inte bankerna avgiftsbelägga, men kortverksamheten är en kassako. Därför har deras gemensamma uttagsautomatsbolag tagit bort 650 kontantautomater. I Europa är det idag bara bara Tjeckien som har färre kontantautomater än Sverige.

– Lägg därtill förbud att förvara kontanter i bankfack. Agendan är glasklar, fastslår Björn Eriksson.

Demokratifråga
Att Säkerhetsbranschen och Björn Eriksson engagerar sig i kontantfrågan kan tyckas självklart då några stora medlemsföretag, Loomis och Nokas, är stora aktörer när det gäller kontanthantering via sin värdtransportverksamhet.

– Det är sant, men för mig handlar det inte om att gynna några få säkerhetsföretags intressen. Det handlar snarare om trygghet och demokrati. Vi behöver både kort och kontanter och då ska de få finnas kvar.

– Därför reagerar jag på att svenska privata storbanker målmedvetet arbetar för att avveckla kontanterna i samhället. Vem har givit dem den rätten? Och hur tar vi tillbaka makten över kontantförsörjningen? Jag tycker det är en given fråga att driva, men tyvärr är det nästan hopplöst att få bankerna att ställa upp och debattera kontantfrågan. Det tycker jag är svagt.

Medial uppmärksamhet
Björn Erikssons motstånd mot det kontantfria samhället har väckt stor uppmärksamhet, inte minst i internationell press. Exempelvis gjorde kinesisk TV ett inslag med Björn Erikssons och hans kamp mot det kontantfria samhället.

– Jättekul att medier över hela världen tycker att kontantfrågan är viktig. Jag är både glad och lite överraskad över det stora intresset, säger Björn Eriksson avslutningsvis.

Kommunala larmcentraler
Under Almedalsveckan deltog Björn Eriksson i ett seminarium om en relativt ny fråga, nämligen att kommuner överlåter till räddningstjänsten att hantera allt mer av säkerheten, alternativt startar egna larmcentraler. är det verkligen så allvarligt?

– Ja, vi tror inte att kommunerna är kapabla att skapa de bästa lösningarna för en larmcentral och hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Vi ifrågasätter därför att skattebetalaren verkligen kommer att få det bästa som marknaden har att erbjuda när man inte gör upphandlingar kring larmcentralstjänsterna, svarar Björn Eriksson.

– När dessutom staten drar ner på Räddningstjänstutbildningen och indirekt överlåter utbildningsansvaret på kommunerna blir det en ännu viktigare trygghetsfråga. Har verkligen kommunerna kompetens och resurser att driva utbildningen kvalitativt eller att driva en så komplex verksamhet som en larmcentral.

Svensk åldersnoja
Björn Eriksson, som förutom ordförandeskapet i Säkerhetsbranschen har flera andra för troendeuppdrag, blev nyligen utsedd till ordförande för Riksidrottsförbundet. Många undrar hur han ska hinna med allt.

– Nu måste jag rensa en del, det är helt uppenbart, men uppdraget i Säkerhetsbranschen kommer inte bli lidande. Jag kommer inte vara lika operativt involverad i löpande frågor som tidigare, men det bestämde vi innan jag blev RF-ordförande. Jag ska ägna mig åt att renodla policylinjerna, att leda arbetet med de strategiska avvägningarna och att fortsätta delta i det publika samtalet kring olika frågor som rör Säkerhetsbranschen. Uppdragen i Riksidrottsförbundet och Säkerhetsbranschen tror jag kommer gå att förena väl.

Att Björn Eriksson snart fyller 70 år och kanske borde trappa ner, fnyser han åt.

– Sverige och Albanien lär vara duktigast på åldersnoja så det är väl bra om jag kan göra ett bra jobb och därmed vara delaktig i att vi i Sverige börjar inse att det inte alltid är åldern som avgör hur bra man presterar. Det går att göra nyttiga saker även om man har passerat pensionsåldern, avslutar Björn Eriksson.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan