Stockholms läns landsting, SLL, utgör med 44 000 anställda en av landets största koncerner. I den ingår flaggskeppet Karolinska Universitetssjukhuset som omsätter cirka 11 miljarder per år, och där ungefär 15 000 anställda samt ytterligare 5 000 externa servar ett antal miljoner besökare varje år. Fastighetsytan uppgår till 800 000 kvm.

- Verksamheten på Karolinska omfattar cirka 36 000 rum fördelade på 1 600 våningsplan. Det blir cirka 1 000 bäddar på vardera sjukhusen i Solna och Huddinge, vissa salar rymmer så många som 18 bäddar. Det är därför risk för stora konsekvenser om en brand eller ett annat tillbud inträffar, konstaterar Kjell Tyxhén, Riskmanager och Säkerhetschef på Karolinska sedan 2005, och tidigare bland annat Riskmanager på Arlanda.

Karolinska är särskilt sårbart på grund av koncentrationen på specialiteter. Utrustningen är i många fall unik, och för patienter som vårdas för tex cancer är det livsviktigt att behandlingen inte avbryts. Ett driftstopp blir också dyrbart, rent ekonomiskt.

- På grund av specialiseringen finns ingen garanti för att en verksamhet byggs upp igen, om den brinner ner. Det kan visa sig att det blir mer lönsamt att lägga den någon annanstans, berättar Kjell Tyxhén.

- Riskhantering från Arlanda visade att ett stopp i produktionen kostar cirka 50 miljoner per dag. Därför har vi inte råd att inte arbeta professionellt med säkerhetsfrågor, säger han vidare.

Stölder som polisanmäls uppgår till flera hundra tusen kronor per år, bara i Solna, men mörkertalet är stort vad gäller hur stora pengar som försvinner inom SLL varje år.

- Räknas tiden in som går åt för att köpa en ny dator, exempelvis, och allt runt detta, så ligger kostnaderna uppskattningsvis på cirka 3 miljoner per år. Där finns pengar som vi skulle kunna använda till vården.

Nya och gamla hotbilder
Som samhället utvecklas måste sjukhuset också vara berett på nya hotbilder. Kidnappningsförsök kan till exempel ske vid förlossningar, där familjemedlemmar av olika anledningar har invändningar mot födseln. Inom vissa kulturer tolereras inte  manliga sjuksköterskor. Hot mot personal är vanligt, från människor som till exempel har svårt att tolerera dödsfall.

- Någon som är svårt skadad hämtas med ambulans, men dör senare. En anhörig som är med vid hämtningen tänker att det ”måste vara någons fel” eftersom personen levde då, och söker hämnd, förklarar Kjell Tyxhén.

- Vi polisanmäler förstås, men det hjälper inte. Därför finns det personal som lever med skyddad identitet. Vissa har personskydd och bevakning av hemmet, samt transport till och från arbetet, säger han vidare.

Tungt kriminellt belastade interner kommer till Karolinska för att opereras tex. Då finns det risk för fritagningsförsök. Allt detta påverkar verksamheten och sjukhusen måste låsa till på ett helt annat sätt än tidigare.

- Vi ska ha kontroll över flödena, som är olika dag och nattetid. Och vi måste planera! Det kan innebära att till exempel stänga av övrig verksamhet när kriminella tas in på en avdelning, konstaterar Kjell Tyxhén.

Ny säkerhetsorganisation
De senaste åren har bränder skördat flera dödsoffer och skadade inom vården. Detta  samt Lagen om Skydd mot Olyckor, LSO, som började gälla 2004 har medverkat till att säkerhetsfrågorna lyfts inom Karolinska, på alla nivåer. Tidigare förde dessa en ganska undanskymd tillvaro, och organisationen var splittrad mellan sjukhusen i Huddinge och Solna. Bara i Solna var hanteringen av nycklar och badges och samordningen av ordningsvakter utspridd på 6 olika platser.

2005 fick Kjell Tyxhén i uppdrag att bilda en gemensam säkerhetsorganisation för hela KS, och sedan maj 2007 arbetar 10 anställda på ett och samma ställe. (En av dessa är för övrigt Oscar Petterson som vann Slaggolfen när SkyddGolfen Detektor Open avgjordes i september).

- Brand är det största hotet, och det får inte inträffa. Fortfarande finns det brister, men vi är på rätt väg, och siktar på att bli Sveriges säkraste sjukhus, säger han.

Det nya säkerhetstänkandet har tex medfört att de trycktankar som används för att behandla svåra brännskador har flyttats från femte våningen till gatuplan.

- Det bygger på en ”inrymningsfilosofi”, att skydda och ta upp patienter till ytan under kontrollerade former. Tankarna har säkrats upp med in- och utvändig sprinkler, och batteribackup, berättar han.

Tidigare ägde sjukhuset själva larm- och passersystemet. Nu ska sjukhusen i Solna och Huddinge få ett gemensamt övergripande system för kameror och larm- och passersystemet, och där den nuvarande driftsövervakningen ska samordnas.

Fastighetsägaren Locum som just har inlett en upphandling av systemet, äger och driftar det, medan säkerhetsavdelningen sköter den administrativa delen.

Se tidigare artikel om upphandlingen http://www.securityuser.com/news.asp?newstype=1&newsid=1409

Karolinska upphandlar själva även ett nytt TETRAsystem, TErrestrial Trunked Radio, som är en öppen, europeisk standard för mobila radiosystem.

- Driftavdelningen ingår i den insatsstyrka som bildats för att snabbt kunna agera vid ett tillbud, därför är det viktigt att alla använder samma system, säger Kjell Tyxhén.

Karolinska och Locum arbetar gemensamt med policy och riktlinjer, och använder samma system för riskanalyser, uppföljning och ledning. En projektgrupp har bildats där man arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser gällande interna katastrofer.

- Om en pandemi skulle bryta ut, så drabbar det även vårdpersonalen. Och hur ska personal ta sig till jobbet om en isstorm sveper över oss? Sådant har inte tagits med i riskhanteringen hittills.

Allting handlar om att planera, att i förväg veta vart patienter ska skickas om något inträffar, eftersom detta innebär en stor apparat. Att avtala med andra sjukhus är det stora målet.

Delaktighet och enkelhet
I en så stor organisation måste det dagliga säkerhetsarbetet bygga dels på enkelhet och dels på att all personal är delaktig, alla gör lite grann istället för att ombud drar hela lasset.
- 15 000 par ögon är det bästa övervakningssystemet som finns, säger Kjell Tyxhén.

Mycket av säkerheten kommer att byggs upp kring det så kallade eTjänstekortet med RFID teknik, som alla landstingsanställda förses med inom något år. 
Det blir användbart på flera sätt. Bland annat kommer nyanställda att få en webbintroduktion med en elementär brand- och säkerhetsutbildning, på en första nivå. De får inte ut eTjänstekortet innan de besvarat frågorna.

- Då lär sig personalen att rädda livet på en person, om det börjar brinna, utan att det blir någon belastning på verksamheten. Sedan byggs kunskapen på under kommande år bland annat med praktiska släckövningar och scenariesituationer, säger han vidare.

Nytt sjukhus med hotellstandard
Nya Karolinska Solna, NKS, som sannolikt börjar byggas 2009, och beräknas tas i bruk 2015, blir med cirka 600 vårdplatser något mindre och än mer koncentrerat på högspecialiserad vård. Det blir också mer geografiskt koncentrerat på områdets sydvästra del.

NKS kommer att delas upp i 3 säkerhetszoner: allmänt, personal och labb. Alla byggnader får heltäckande brandlarm och sprinkler. Allt kommer att byggas med tanke på flexibilitet. Labbänkar är sådant som kan behöva flyttas, och därför blir de egna larmenheter. Kanske kommer det att byggas in sprinkler i labbänkarna.

- På NKS ska säkerheten vara av hotellstandard. Alla patienter kommer till en lounge, där de blir hämtade. Då har vi byggt bort stora delar av säkerhetsproblemen, konstaterar Kjell Tyxhén.
- Även besökare skriver in sig i entrén, loggar in sig och får en förprogrammerad pappersbadge med RFID-teknik. Då kan de själva ta sig förbi ett visst antal kortläsare, och det sparar tid för personalen, säger han avslutningsvis.

Läs SecurityUser.com även på onsdag. Då rapporteras hur Rosenlunds sjukhus löst problematiken med säker utrymning och säkra dörrar.

Av: Inger Wiklund