SecurityUser
"Otroligt viktigt att vi nu tar människors oro på allvar"
Kristina Axén Olin, ordförande för Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS).
Nyhetskanalen för säkrare affärer officiellt media för Säkerhet för Näringsliv Och Samhälle och SäkerhetsBranschen
Söndag den 24 september 2017
Välj edition:
Sverige
SecurityUser i tryck
Nr 2 2017 ute nu!
Tryggare Samhälle
Nr 2 2017 ute nu!
Benjamin Weaver och Markus Lahtinen menar att den debatt som bedrivs i Sverige kring kameraövervakning samt den lagstiftning vi har är baserad på relativt lösa grunder
Benjamin Weaver och Markus Lahtinen menar att den debatt som bedrivs i Sverige kring kameraövervakning samt den lagstiftning vi har är baserad på relativt lösa grunder

Politiska beslut grundas på snäv forskning om kameror

Kameraövervakningens effekter på brottsbekämpning i Sverige är inte särskilt väl utrett. Det menar Markus Lahtinen och Benjamin Weaver, forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet, som har tagit fram en rapport som summerar vad vi vet om kameraövervakningens effekter och vad vi inte vet. SecurityUser.com har intervjuat de båda forskarna inför evenemanget Trygghetskamerans dag den 28 april där de kommer redovisa sina slutsatser.

Den debatt som bedrivs i Sverige kring kameraövervakning samt den lagstiftning vi har, är baserad på relativt lösa grunder, enligt forskarna Markus Lahtinen och Benjamin Weaver. De konstaterar också att många bedömare menar att det efter införandet av den uppdaterade kameraövervakningslagen 2013 blivit svårare att få tillstånd till allmän kameraövervakning.

– Det har framför allt blivit svårt att få tillstånd till kontinuerlig inspelning av videomaterial, säger Markus Lahtinen som, tillsammans med kollegan Benjamin Weaver, menar att avvägningen enligt den så kalllade överviktsprincipen baseras på en, av myndigheterna, förutfattad tes, eller ”abstraktion” som de kallar det i sin skrift.

– Syftet med överviktsprincipen är att balansera kameraövervakningens potentiella samhällsnyttor mot effekterna på den enskildes integritet. Men enligt den praxis som idag tillämpas vid bedömning av tillståndsgivning är att förekomsten av kameror i sig är en integritetskränkning. Vågskålen är alltså nedtyngd redan från början oavsett om video-materialet används eller inte, förklarar Benjamin Weaver.

– För att kameratillstånd ska kunna ges krävs därför ofta en extraordinär nytta som ska vederläggas av den som söker tillstånd.

Myndighetsmantra
En annan intressant iaktagelse från de två Lunda-forskarna är att myndigheterna – som praxis för uppskattningen av kameraövervakningens nyttor – använder tidigare forskning på området och att konklusionen från dessa studier är att kameraövervakning inte förebygger brott.

– Det har blivit något av ett mantra för svenska tillståndsmyndigheter.

Politisk motiverad forskning
I sin skrift ”Kameraövervakningen effekter – vad vi vet och inte vet” har Markus Lahtinen och Benjamin Weaver försökt bidra till att nyansera bilden av vad forskningen kring kameraövervakningens effekter faktiskt visar och inte visar.

– Uppfattningen att kameraövervakning inte fungerar, baserar sig på en förenklad och selektiv rapportering av resultaten från en ofta underliggande politiskt motiverad forskning från Storbritannien, som genom sina storskaliga statsfinansierade CCTV-satsningar de senaste 20 åren utgör en helt unik kontext, säger Markus Lahtinen, som menar att forskningen är ensidigt fokuserad på erfarenheter från kameraövervakning i stadskärnor, där våldsbrott ofta begås under alkohol- eller drogpåverkan.

– I Sverige finns bara ett fåtal sådana övervakningssystem installerade, och då i särskilt brottsutsatta miljöer i storstäderna.

Ingen relevant forskning
I Lahtinens och Weavers rapport nämns också parkeringsplatser som en väl representerad miljö i gjorda studier. Där har kameraövervakning visat sig ha en tydlig preventiv effekt, vilket bör mana till eftertanke.

– Ingen relevant forskning har gjorts på effekterna av kameraövervakning på allmän plats så som den vanligen bedrivs i Sverige, det vill säga med kameror som övervakar butiker, kontorshus, köpcentrum, arenor och skolor. Därför tycker vi att man ska vara återhållsam med påståenden att kameraövervakning inte fungerar brottspreventivt i dessa miljöer, förklarar Benjamin Weaver.

Bortglömd brottsuppklarning
Författarna menar också att det saknas forskning nästan helt kring alla andra effekter av kameraövervakning än brottsprevention.

– Detta snäva fokus är ett arv från Storbritannien, där brottsprevention var ett uttalat politiskt mål med de skattefinansierade satsningarna på kameraövervakning, säger Markus Lahtinen.

– Dokumentation av brott som kan leda till brottsuppklaring, har alltid varit ett av huvudsyftena med kameraövervakning, och många undersökningar visat att det är denna samhällsnytta som allmänheten värderar högst, menar han vidare.

Kan bli ännu mer effektivt
Trots avsaknaden av relevant forskning när det gäller kamerornas effekt på brottsuppklarning, finns det ändå studier som klart indikerar att kameraövervakning utgjort ett betydande hjälpmedel för polisen och rättsväsendet, inte minst som ett resurssparande instrument. Och den effekten skulle kunna förstärkas ytterligare om polisens rutiner och processer i samband med hantering av bildmaterial organiserades bättre, hävdar Markus och Benjamin.

– Det finns exempel där detta gjorts, och där resultaten på brottsuppklaringen blivit avsevärt mycket bättre, säger Benjamin Weaver.

EU-synen integritetshotet
De två Lunda-forskarna har också jämfört den svenska rättspraxisen på området, med den som utvecklats på EU-nivå.

– Europadomstolens vägledande domar visar att det är spridandet av bildmaterial från ett övervakningssystem, som utgör ett hot mot den personliga integriteten, snarare än kamerasystemet i sig, säger Markus Lahtinen.

– Svensk praxis utgår ifrån att en integritetskränkning automatiskt sker i den stund som en kamera installeras på en allmän plats, oavsett om någon granskar bildmaterialet eller inte.

Behov av relevant forskning
Intressant i sammanhanget är att denna strikta definition av den personliga integriteten stämmer dåligt överens med den som gällde vid införandet av Ipred- och FRA-lagstiftningen, där den personliga integriteten inte ansågs väga särskilt tungt i förhållande till upphovsrättsintresset, vilket författarna uppmärksammar i sin skrift.

– Den nuvarande situationen, där man förlitar sig på den brittiska forskningen, innebär att politiker och myndigheter i hög grad gör avvägningar och baserar sina beslut på en snäv – eller rent av felaktig grund, säger Benjamin Weaver.

– Därför behövs ny och relevant forskning som utvärderar fler effekter och utgår från fler användningsområden för kameraövervakning i typiska svenska kontexter. Sådan forskning bör vara flervetenskaplig, och inkludera fler forskningsansatser som ett komplement till de kvantitativa och statistiska metoder som idag dominerar, summerar Markus Lahtinen avslutningsvis.

Markus Lahtinen och Benjamin Weaver talar på Trygghets­kamerans dag den 28 april. Rapporten ”Kameraövervak­ningens effekter – vad vi vet och inte vet” är en studie på temat integritet som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har initierat.

Klicka här för anmälan till Trygghetskamerans dag.

 


Publicerad : 2015-04-14 
Skriv utSkriv ut  |  TipsaTipsa  |  
|Fler

Sök i nyhetsarkivet




  PTS säkerhetsarbete stärks

Regeringen hargett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att vidta åtgärder som säkerställer myndighetens långsiktiga arbete avseende säkerhetsskydd och informationssäkerhet för att bättre möta ...
 
  Publicerad : 2017-09-22 
  Brå förbereder Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att vidta förberedelser inför inrättandet av ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism.
 
  Publicerad : 2017-09-22 




  SNOS svarade på remiss om nya kamerabevakningslagen

Igår svarade tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) på remissen innehållande förslagen om en ny kamerabevakningslag.
 
  Publicerad : 2017-09-20 
  Antiviruslösning samlar in otillåtna uppgifter från användare

Antivirus-appen DU Antivirus Security för mobila enheter, som laddats ner mellan 10-50 miljoner gånger från Google Play, samlade in användardata utan användarens godkännande. Det menar ...
 
  Publicerad : 2017-09-20 
  Två av tre svenskar läser inte säkerhetsavtalen till appar

Endast var tredje svensk läser igenom användarvillkoren innan de godkänner säkerhetsavtalet, när de laddar ner appar till sin smartphone. Av dem är det dessutom bara sju procent som alltid går igenom ...
 
  Publicerad : 2017-09-19 
 
Cyberhotet oroar tillverkare av produkter för fysisk säkerhet

Både medvetenheten om och oron för cybersäkerhet har ökat kraftigt. Oron gäller även säkerhetsindustrins tillverkare. Den slutsatsen drar facktidningen Detektor i sitt första höstnummer (4/2017) ...
 
  Publicerad : 2017-09-19 
 
Mindre än hälften av dieselstölderna polisanmäls

Hälften av maskinentreprenörerna i Sverige drabbades av dieselstölder förra året. Men inte ens hälften av stölderna polisanmäldes. Det visar en ny rapport som bygger på intervjuer gjorda av ...
 
  Publicerad : 2017-09-18 
  Rapport: Hackergrupp bakom omfattande attacker mot regeringar

Nya tekniska bevis pekar på att den ryska hackergruppen Turla ligger bakom en omfattande cyberspionageattack mot regeringar och myndigheter i flera EU-länder. Hackergruppen har installerat bakdörrar ...
 
  Publicerad : 2017-09-18 
  Ny skadlig kod i över 50 appar på Google Play

Den skadliga koden ExpensiveWall for Android har hittats i minst 50 olika appar och har laddats ner mellan 1 och 4,2 miljoner gånger. Det som skiljer den från tidigare liknande varianterna är att den ...
 
  Publicerad : 2017-09-16 
  Informationsutbytet om terrorhot ska effektiviseras

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som effektiviserar informationsutbytet inom Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT).
 
  Publicerad : 2017-09-15 
  Så mycket kostar en cyberattack svenska företag

Ett svenskt företag spenderar i snitt mer än 7 miljoner kronor för att kunna återhämta sig efter ett dataintrång och det tar i genomsnitt 66 dagar innan allt är helt återställt. Det visar en ny ...
 
  Publicerad : 2017-09-15 
  Svenskarna vill ha fler poliser, kameror och ordningsvakter

Åtta av tio svenskar tror att fler patrullerande poliser i närområdet skulle göra att fler kunde känna sig trygga ute. En av tre tror på fler ordningsvakter, 66 procent på bättre belysning och 65 ...
 
  Publicerad : 2017-09-14 
  Morgan Johansson till Bryssel för RIF-råd

I morgon torsdag den 14 september deltar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson på rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF).
 
  Publicerad : 2017-09-14 
  Ransomware och vd-mailsbedrägerer största hoten mot företag 2017

It-säkerhetsföretaget Trend Micros halvårsrapport visar att ransomware på intet sätt blivit mindre betydelsefullt. Likaså fortsätter vd-mailsbedrägerier att vara ett fenomen på uppåtgående.
 
  Publicerad : 2017-09-13 
Security Blog
Webb-TV
Addsecure acquires Chiron

Politikerna fick hård kritik under debatten


Företag & affärer

Freddie Parrman. VD på Seriline, menar att SmartDNA kan göra stor stöldpreventiv nytta i hantverkssektorn.

» Seriline och SmartDNA ingår samarbete
2017-09-19

 Martin Gren menar att cybersäkerhet kan vara en utmärkt möjlighet för branschen om den tas på allvar och slutkunderna förstår farorna.

» Cyberhotet oroar tillverkare av produkter för fysisk säkerhet
2017-09-18

Stefan Runneberger, affärsutvecklare på identitets- och säkerhetsföretaget Nexus Group.

» Nexus lösning för autentisering först ut med svenskt eIDAS-stöd
2017-09-15
Nya produkter
» Ny tjänst visar kostnaden för intrång
2017-09-20

BVMS 7.5 Viewer är  en ny variant riktad till små och medelstora applikationer

» Gratis Video Management System för små och mellanstora företag
2017-09-07

Multi grip 3 Alarm.

» Stöldskydd för alla typer av produkter
2017-07-12
Läs mer här >>


Annons