Regeringen gav i våras Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse (Sis) i uppdrag att bedöma hur många barn och unga som ingår i de kriminella miljöerna. Bedömningen var att det handlar om cirka 1 725 barn och unga under 18 år, och att mörkertalet dessutom är stort.

Regeringen gav också i våras ett uppdrag till Polismyndigheten, Socialstyrelsen och SiS att föreslå en struktur för samverkan mellan myndigheter, för ett sammanhållet arbete med barn och unga som riskerar att begå grova brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet.

I september presenterades ett förslag till en ny form för effektiv samverkan. Regeringen har nu beslutat att inrätta denna nya samverkansstruktur, som knyter samman ett mycket stort antal aktörer på nationell, regional och lokal nivå.

– Regeringens plan för att trycka tillbaka de kriminella nätverken och återupprätta tryggheten ligger fast: vi ska slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen. Den här samverkansformen kommer att möjliggöra tidiga och mer träffsäkra insatser för att förebygga att barn och unga dras in i allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

– Gängen sliter barn och unga från sina familjer och sammanhang in i grov kriminalitet. Då krävs samhällets fulla kraft för att trycka tillbaka gängen. Det förebyggande arbetet för att skydda barn och unga från att dras in i allvarlig brottslighet måste stärkas och i detta har tät och god samverkan stor betydelse, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Tack vare den här samverkan kommer socialtjänsten få betydligt bättre förutsättningar att kunna vidta åtgärder som verkligen skyddar barn och unga från våld och kriminalitet, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet och missbruk. Det är viktigt att skolorna har förutsättningar för en fungerande samverkan med andra viktiga aktörer och den här nya strukturen är ett led i att förbättra den, säger skolminister Lotta Edholm.

Samverkansstrukturen ska bestå av olika råd på nationell, regional och lokal nivå. En viktig del av arbetet i samverkansstrukturen blir att identifiera framgångsfaktorer och metoder som fungerar, samt sprida kunskap om dessa till exempelvis kommuner och andra relevanta aktörer.

Fokus för det operativa arbetet ska vara barn och unga i miljöer kopplade till organiserad brottslighet som riskerar att begå eller begår grova brott. Omständigheterna kring den enskilda personen ska vara en utgångspunkt, eftersom syftet är att effektivisera arbetet med individer på lokal nivå.

Det nationella rådet ska vara inrättat och ha inlett sitt arbete senast den 31 december 2023. De regionala och lokala råden ska inrättas och starta sitt arbete successivt under 2024. Arbetet vid det nationella rådet ska ledas av Polismyndigheten. Där ska även Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, SiS, Skolverket och Åklagarmyndigheten ingå.

En redovisning av hur arbetet har genomförts ska lämnas till Justitiedepartementet och Socialdepartementet senast den 6 december 2024 med en delredovisning senast den 31 maj 2024.