SecurityUser.com

2012-05-11

Målet: bättre kommunikation i kriser

I en krissituation är det viktigt att kommunikationen fungerar för att göra det möjligt att informera allmänheten och hitta effektiva lösningar på problem. Forskare i retorik vid Örebro universitet har fått 1,7 miljoner kronor av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att undersöka hur kärnkraftshaveriet i Fukushima hanterades av medier och experter i olika länder, och hur myndigheter bättre kan hantera framtida kriser.
– Varje katastrofsituation har givetvis sina speciella omständigheter och det finns inte en mall för ett lyckat agerande men man kan lära av tidigare erfarenheter och skapa en repertoar av möjliga förhållningssätt, säger professor Brigitte Mral, som leder arbetet vid örebro universitet.
 
Målet är att med hjälp av verktyg som bland annat retoriken erbjuder skapa en större medvetenhet och förmåga hos aktörerna att kommunicera snabbt, korrekt och samordnat för att klara av olika pressade situationers krav. Det gäller till exempel att ha övat upp förmågan att, om möjligt, förutsättningslöst och systematiserat inventera en situations alla tänkbara sidor och inte låsa sig vid de enkla förklaringarna.

– Det som kan försvåra det arbetet är att olika grupper som normalt inte arbetar tillsammans måste samverka. Olika grupper talar olika språk – även om alla talar svenska. Då är det viktigt att göra det svårbegripliga begripligt och det är inte lätt när kommunikationen sker under yttre press under en pågående kris, säger Brigitte Mral.
 
Många kommunikationsstrategier misslyckas, eftersom ansvariga politiker, ledning och informationsansvariga missbedömer antingen problemet, mottagarna eller hinder som ligger i vägen.
 
– En krissituation kräver att man på ett bra sätt kan informera, övertyga, eventuellt trösta men också ena de drabbade. Människor i en krissituation har inte enbart behov av fakta utan också av att känna att deras rädslor, osäkerheter och skräck tas på allvar. Det kan göra det möjligt att skapa en känsla av trygghet i en krissituation.

– I samband med jordbävningen, den följande tsunamin och kärnkraftshaveriet i Japan kom det mängder av uttalanden från den japanska regeringen, kärnkraftsproducenten och andra japanska myndigheter. Men samtidigt motsatte sig internationella och nationella kärnkraftsorgan uppgifterna och då sjönk förtroendet för de japanska kärnkraftsproducenterna och regeringen.
 
– Vi kommer att titta närmare på hur myndigheter och experter i olika länder gick tillväga för att tillmötesgå behovet av information i samband med haveriprocessen och hur det påverkade opinionen i kärnkraftsfrågan. Hur förklarade man katastrofen och hur översatte man fackspråket vad gäller strålningsrisker och strålningsnivåer med tanke på målgruppen?


Till toppen av sidan