SecurityUser.com

2014-10-30

”Kontantfritt
 samhälle är ett demokratibrott”

Björn Erikssons vitbok anklagar bankerna för dold agenda

Kontanterna kan inte bankerna avgiftsbelägga, men kortverksamheten är en kassako. Det är klart de vill få bort kontanterna, säger Björn Eriksson som i veckan släppte sin vitbok  om varför bankerna driver utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle.

Kontanterna kan inte bankerna avgiftsbelägga, men kortverksamheten är en kassako. Det är klart de vill få bort kontanterna, säger Björn Eriksson som i veckan släppte sin vitbok om varför bankerna driver utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle.

Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson presenterade i veckan en 20-sidig vitbok med rubriken ”Korten på bordet – därför vill bankerna avskaffa kontanterna”. Den ifrågasätter och varnar för utvecklingen mot det kontantlösa samhället. 

Björn Eriksson menar att bankerna driver på för att få bort kontanterna för att öka sin lönsamhet.
– Kontanterna kan inte bankerna avgiftsbelägga, men kortverksamheten är en kassako. Det är klart de vill få bort kontanterna, säger han.

Kontantfrågan har förföljt Björn Eriksson sedan tiden som landshövding i östergötland. 
– Redan där började med jakten på kontanter. Många äldre hade svårt att hålla ordning på koder och ville även av gammal hävd betala med sina kontanter. Det kändes helt enkelt tryggare, men det var svårt eftersom det kanske inte fanns någon bankomat på orten, berättar han och minns även att det arrangerades resor från ålderdomshem till närmast tätort för att pensionärerna skulle kunna plocka ut sina kontanter.
– Jag blev ganska upprörd över den här situationen och det var då som det såddes ett frö hos mig att ifrågasätta utvecklingen. Vem har hittat på att det ska vara så här och vilka intressen spelar det i händerna?
 
Demokratibrott
Nu är Björn Eriksson blev styrelseordförande i Säkerhetsbranschen, en branschförening där några medlemsföretags verksamhet baseras på kontanthantering.
– Visst är det så, men frågan hade jag ju med mig från tiden som landshövding.  För mig är den väldigt större än enskilda företags särintressen. Utvecklingen mot kontantfritt är ett demokratibrott. Vem har bestämt att vi inte ska ha kontanter? På vilket politiskt beslut vilar det? Vem tjänar på det?

Bankernas agenda
Björn Eriksson menar att det är bankerna som driver utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle.
– Dom gör det för att öka sin lönsamhet.  De har ett gemensamägt uttagsautomatsbolag som tagit bort 650 kontantautomater. Idag är de bara Tjeckien som i Europa har färre kontantautomater än Sverige. 
– De har begränsat uttagen till tusen kronor och man uppmanas i ett meddelande att sköta sina kontantuttag i butiker för då kan bankerna ta ut avgift av butiken. Lägg därtill förbud att förvara kontanter i bankfack. Agendan är glasklar, fastslår Björn Eriksson med emfas.

Ingen Man kan ju undra varför ordföranden för den branschföreningen som företräder Sveriges privata säkerhetsföretag är emot att bankerna tjänar pengar?
– Nej, absolut inte. Jag är inte mot den fria marknaden, men man bör tala öppet om sin agenda. Att strävan efter det kontantfria samhället handlar om pengar i form av kortavgifter. Och att kontanterna är ett konkurrerande betalningsmedel och hämmande för deras lönsamhet.
– Det finns ingen som vill tala om det, varken någon av storbankerna eller Bankföreningen. När TV4 inbjöd representanter från storbankerna och Bankföreningen till samtal i morgonsoffan med mig fanns det ingen som ville ställa upp. Vad är det som är så farligt fatt diskutera i den här frågan? Som tur ryckte nätbanken Avanza in och det blev ett spännande samtal. Men varför finns det ingen från storbankerna som vill tala om det här?
 
3,30 per korttransaktion
I sin vitbok hävdar Björn Eriksson, med stöd av en rapport från HUI Research, att bankerna i genomsnitt debiterar 3,30 kronor per transaktion med bankkort och 10 kronor per transaktion med kreditkort. Innan 2010 kunde handlare ta ut extra för kortköp, men sedan 2010 är det förbjudet och kostnaden bakas oftast in i varans pris.

Stor glesbygdsfråga
Björn Eriksson värjer sig mot påståendet att kontantfrågan är generationsbetingad, att det bara är äldre som vill ha kvar kontanterna. Däremot anser han att frågan är större på landsbygden.
– Kortlösningar fungerar inte alltid i glesbygdskommuner där det finns små näringsidkare som inte vill skaffa kortbetalningsmaskiner då de är för dyra. Dessutom kan den dåliga och ibland obefintliga täckningen leda till att digitala betalningssätt inte fungerar.

Kontantfritt – ett integritetshot
Ett annat skäl att behålla kontanter är enligt Björn Eriksson att ett samhälle med enbart elektroniska betalningar möjliggör för bolag att veta var, när och hur varje person handlar. 
– De flesta vill nog kunna handla utan att det måste registreras och godkännas, säger Eriksson under pressträffen. 
– Integritetsfrågan är viktig. Vi har strikta lagar på hur säkerhetskameror får användas, alldeles för strikta enligt min mening, varför har vi det? Kamerasystem är inte sammankopplade, utan fristående och kan därför inte medverka till att man kan kartlägga människors beteende. Det gör däremot korttransaktioner.  Så även ur ett integritetsperspektiv är kontanterna viktiga.  Man ska ha rätt att betala en vara utan att transaktionen ska kunna kopplas till en som enskild individ.

Kontantfritt bidrar till segregation
Eriksson framhåller också att ett avskaffande av kontanter leder till segregation då människor nekas bankkort på grund av svag ekonomi eller en bakgrund i kriminalitet eller missbruk.
 – Dessutom finns det många äldre som inte är vana vid att hantera datorer och kort, utan vill kunna betala räkningar på traditionellt vis, säger han.
– Bankerna kan till och med stänga av folk från kort. Vi lägger alltså mycket i händerna på de privata bankerna och det kan vara farligt.
 
Kontantlöst ger sårbarhet
Enligt Eriksson finns det inte heller en tillräckligt bra elektronisk infrastruktur för att avskaffa kontanter.
– Många orter i Sverige ofta drabbas av elavbrott och att det hänt flera gånger att bankers betalsystem stått stilla i flera timmar, säger han.
 
Björn Eriksson avfärdar också påståendet om att det kontantlösa samhället gynnar brottsbekämpningen eftersom vi då slipper rån.
– Jag hävdar bestämt att brottsligheten är betydligt större när det gäller kort än när det gäller kontantrån. När kort har blivit skimmade ersätter banken sina kunder utan krav på polisanmälan, vilket gör att vi aldrig får veta hur mycket det är, säger han.

I vitboken hänvisar Eriksson till en BRå-undersökning som uppger att 148 000 bedrägeribrott begicks 2013, en ökning med 15 procent mot 2012.
– En tredjedel av fallen utgörs av någon form av internetbedrägerier. Bank- och kontokortsbedrägerier, exempelvis skimming, står för fjärdedel, säger han.
 
Valfrihet
På frågan om hur han själv betalar, med kort eller kontanter, svarar Björn Eriksson.
– Jag, använder kort dagligen. Kort är bra, men jag vill också kunna använda kontanter. De som vill ha ett kontantfritt samhälle vill avskaffa den valfriheten.
– Jag kan förstå om bankerna vill öka sin lönsamhet, och att kort kan vara lösningen. Det är inget fel på det, men de bör tala om det så att folk förstår vad det handlar om, säger Björn Eriksson avslutningsvis.
 

Samhälle

Säkerhetspolisens experter påpekar i sitt yttrande att läget i omvärlden har förändrats sedan EU-domstolens dom.

Säpo: Allvarliga konsekvenser om datalagringen begränsas

Datalagring är helt avgörande för arbetet med att upptäcka terroristnätverk, förhindra terroristattentat och bekämpa spioneri. Om inte Säkerhetspolisen får tillgång till teleuppgifter från operatörerna får det allvarliga konsekvenser för den operativa förmågan och för Sveriges säkerhet. Det skriver Säkerhetspolisens experter i ett särskilt yttrande till regeringens utredning om datalagring, som presenterade sitt förslag den 11 oktober.
Till toppen av sidan