SecurityUser.com

2017-02-03

Insatser mot brott bör inte fokusera på bostadsområden

En ny avhandling från Malmö Högskola undersöker relationen mellan områdens kollektiva förmåga och kriminalitet.

En ny avhandling från Malmö Högskola undersöker relationen mellan områdens kollektiva förmåga och kriminalitet.

Det är mer effektivt att fokusera insatser mot brott på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter än hela bostadsområden. Det menar Manne Gerell som idag disputerar kriminologi.
Idag disputerar kriminologen Manne Gerell på sin doktorsavhandling Neighbourhoods without community. En av de grundläggande frågeställningarna i avhandlingen är hur ett bostadsområde ska definieras.
 
– En av avhandlingens främsta nyheter är att jag tror att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget jag förespråkar. Variationerna är stora inom dessa områden och då är det på mer specifika geografiska platser som vägen framåt finns. De människor som du delar samma offentlighet med och ser i vardagen kan du se som dina grannar, säger Manne Gerell i ett uttalande.
 
Kollektiv förmåga
Den andra grundläggande frågeställningen i avhandlingen berör huruvida ett områdes så kallade kollektiva förmåga att hantera brott kan förklara kriminalitet. Med kollektiv förmåga avses en kombination av tillit och samarbete för att lösa problem. Slutsatsen är att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga och mängden gatuvåld. Någon sådan koppling finns dock inte på bostadsområdesnivå när det gäller anlagda bränder.
 
– Där det finns en låg kollektiv förmåga finns mer våld. Det finns dock inte, tvärt emot vad jag trodde innan jag påbörjade arbetet med avhandlingen, samma koppling för bränder. Det finns det kanske på en för mer specifika platser, men inte för hela bostadsområden. En tänkbar och "enkel" förklaring till att det förekommer bränder i de här områdena är kanske att det bor fler människor i utsatta områden som ens kan tänka sig att tända eld på saker. Många lever i utsatthet, är arga och frustrerade. Och de flesta som anlägger bränder tenderar att göra det nära hemmet, säger Manne Gerell.

Källa: Malmö Högskola

Till toppen av sidan